boskapsskötsel

demografi

föremål

gravar

hyddor

inventering

kartor

landskap

litteratur

odling

ortnamn

vägar

JHB - projektet

Projektet

Boken sidan 8.

Syftet är att för perioden -4.000 f kr till +1200 e kr beskriva

- människans demografi, dess näringstillstånd och familjen/hushållets storlek samt beräkna behovet av näring. Utöver detta skall populationens relation till näringstillgången påvisas.

- markanvändningen i form av gårdsplacering, sätrar, B-område och gårdens territorie.

- de historiska ort- och marknamnens relation till verksamheten.

Metod. En modell görs av en forntida gård. Inmätta data anpassar modellen. Flertalet olika aspekter som erhålls genom särskilda delprojekt används. När dessa passar bra ihop anses resultatet erhållet.

Modell: demografi - jordbruk. Å ena sidan modelleras en människa som erhåller energi från ett jordbruk. Funktionen för tillväxt beräknas. Kommer jämvikt att erhållas? Under vilka förhållanden nås detta och hur snabbt?.

Jordbruket modelleras å andra sidan med ett kväveförlopp. Kväve erhålls från nedfall som ansamlas i marken. Husdjur betar och ett massflöde genom kroppen förflyttar kvävet. Odling sker på ett flertal sätt. Kväve erhålls från boskapsskötseln och nedfall. Systemet är i jämvikt. Avkastningen erhåller människan som mat.

Boken sidan 327.

Modellen resulterar i en population av människor, husdjur, avkastning från odling vid en viss areal. Intervallet för populationen för att upprätthålla ett kontinuerligt jordbruk beräknas.

Geografisk spridning. Dispositionen av marken söks. Bronsålderns lämningar är tydliga. Med detta som start söks koncentrationer av gravar som kan utgöra boplats. Olika sådana mönster korreleras. Detta fördjupas genom att lägga in ett forntida vägsystem. Senare upprepas detta för olika tidsperioder

Boken sidan 325.

Tidsförlopp. Modellen tillsammans med pollendiagram och kända dateringar av odling används för att konstruera ett förlopp. 9 olika tillstånd specificeras. Var och ett innehåller en specifik metod att odla. Dessa passas in i tid så att den tidigare modellen får en tidsaxel.

Rekursiv anpassning. I alla delprojekt framkommer data. Inventeringen ger geografisk information till modellen. Tillsammans med modellen upprepas ovanstående tills god passning erhålles. Varje delprojekt ger sin syn på förloppet.