Det första viktiga arbetet var på en arkitektur 7401, som var en dator för svenska flygvapnet Viggen. Detta var en av de första RISC-processorerna. Processorn var stor som en bibel, men hade en kapacitet på ca 2MIPs. I den infördes parallellism med processer och interprocesskommunikation. Processbyten skedde på 2µs. Mikroarkitekturen var stackorienterad styrd med omvänd polsk notation.
I ett nästa steg utvecklades arkitekturen 7503, som skulle bli en generell arkitektur för många applikationer, speciellt inbyggda system. I denna infördes en CISC-arkitektur byggd på en kärna i form av en RISC-processor. Ett nätverk av sådana processorer bildade en multiprocessor. Över detta nätverk fanns processer och ett icke linjärt minne. Processorerna hade cache minnen. En helt annat cache koherens protokoll användes än dagens. Detta var möjligt tack vara inbyggda begrepp såsom processer och icke linjärt minne.
Mikroarketekturen var helt ny, ty den var avsedd att kunna byggas med specialbyggda integrerade kretsar 1978. Kretsarna var inte stora på den tiden (ca 4000 grindar) så processorn byggdes upp med hjälp av några sådana kretsar och minnen. Alla datatyper var bytesträngar av nästan godtycklig storlek (tänk 256 bytes flyttal). All exekvering baserade sig på byteströmmar. Flyttalsprestanda var omkring 2 µs.
1977 i ett projekt 8000 skapades ett lokalt nätverk mellan något som kan liknas arbetsstationer, men dock mycket primitivare. Ett annat sorts protokoll än ethernet användes.
1986 startade ett omfattande arbete på att bygga en massiv parallellprocessor rp8601. Den baserades på applikativ semantik för realtids inbyggda system. Exekveringsmekanismen var reduktion och lat evaluering. Detta projekt som varade nästan 10 år gav mycket insikt i problematiken runt detta och applikativa språk.